Sagor och folktro om Will-o’-the-wisp och Jack-o´-lantern

Vad betyder “will-o’-the-wisp” och “Jack-o´-lantern”?
Idag ska vi dyka ner i folktron och sagornas värld och ta reda på det!
Det blir galna historier om att lura Djävulen, magiska önskningar och problem i livet efter detta. 🙂

“Will-o’-the-wisp” eller Jack-o´-lantern) syftar på mystiska ljuspunkter som rör sig i mörkret. Många har genom tiderna sagt sig se dessa ljus i skogen och man har förklarat dem genom en mängd legender. Numera förklarar forskare dessa vittnesmål som att folk sett sumpgas tränga upp ur jorden och självantända…. Forskare är såna glädjedödare…
Ni kan läsa mer om det i ett av mina äldre inlägg HÄR.

Man kallar fenomenet för “will-o’-the-wisp” eller “Jack-o´-lantern” i Irland, Skottland, England, Wales , Appalacherna och New Foundland. De har många historier där personer vid namn Jack eller Will lurar Djävulen och därigenom varken är välkomna i himlen eller helvetet efter sin död. De döms att vandra på jorden i evighet med en ensam ljuslykta i handen.

Enligt vissa legender var det en pumpalykta det var frågan om vilket har lett till att vi än idag tänder pumpalyktor på Halloween. Ursprungligen var det ett sätt att hålla Jack-o´-lantern på avstånd.

Legenderna om Jack-o´-lantern och will-o’-the-wisp är ofta väldigt humoristiska. Jackarna och Willarna i dem är väldigt fräcka men också smarta i sina sammandrabbningar med Djävulen.
Djävulen visar sig dock inte från sin mest skrämmande sida i dessa historier. Han är ofta ganska korkad.
Som i en historia där Jack ber Djävulen att plocka ett äpple åt honom innan de beger sig till helvetet. Djävulen ansåg tydligen att det var dags för dagens goda gärning och klättrade upp i ett äppelträd. Jack ritade då ett krucifix på stammen och därför kunde djävulen inte klättra ner. Detta gjorde att Jack kunde undkomma Djävulens klor några år till.

*Magic ringer brandkåren*
“Ja halllå? Jo, ni måste hjälpa ner Djävulen ur ett träd här. Nej, Djävulen är ingen katt. Han är den faktiska Djävulen…. Hallå? Hallå?”

Jag blev inspirerad att kolla upp dessa historier igen efter att jag köpte en bok med Irländska sagor på bokrean (läs mer om den boken HÄR).

En av de roligaste historierna i den boken var
“Three Wishes” (Tre Önskningar) skriven av William Carleton. Den beskriver hur will-o’-the-wisp skapas. Denna gång heter huvudpersonen Billy men han är som vilken Jack eller Will som helst 😉

Billy är i historiens början väldigt fattig och när han stöter på en gammal tiggare har han inget att erbjuda utom lite värme vid sin eld. Tiggaren, som visar sig vara ett helgon, tycker synd om Billy säger att han kan få tre önskningnar uppfyllda.
Men det Billy önskar sig är inga snälla saker.
Han vill först ha en stol som fängslar alla som sätter sig i den tills Billy säger att de får gå.
Sen vill han ha en hammare som man inte kan sluta arbeta med när man väl har lyft den och slutligen en portmonnä som ingen kan ta pengar ur utom Billy.
Billy tjänade mycket pengar genom dessa önskningar (gratis arbetskraft och utpressning) och levde gott. Lite för gott. En dag tog pengarna slut och det var svårt att skaffa nya då folket i grannskapet var rädda för Billy vid det laget.

Billy åkallade därför Djävulen och bad om mer pengar. Enligt denna historia ser Djävulen ut precis som en advokat, LOL.
Djävulen gav Billy rikedomar för sju år. Efter den tiden skulle Billys själ tillhöra Djävulen. Billy hade dock ett ess i rockarmen när djävulen kom för att ta betalt. Han lurade Djävulen att plocka upp hammaren och sen kunde Djävulen inte sluta hamra förrän Billy sa till. För att bli fri från hamrandet gjorde Djävulen en ny deal. Billy fick sju år till av rikedomar.

Men nästa gång Djävulen kom för att hämta Billys själ fastnade Djävulen i stolen. Djävulen tyckte inte om att “sättas på plats” på detta sätt och sa att Billy skulle få sju rika år till på jorden. Men Billy var på ett extra elakt humör och drog ut djävulens näsa så den blev jättelång och stack upp den i den heta skorstenen. (Detta är ett av de stora wtf?-ögonblicken i sagornas värld).
Efter att ha retats en stund med Djävulen lät Billy honom gå och accepterade erbjudandet om sju år till.

Men när de åren gått hade Djävulen en plan för hur han skulle lura Billy. Han förvandlade sig till ett mynt som Billy plockade upp och la i plånboken. Hmm, smart plan?
Djävulens tanke tycks ha varit att överraska Billy på detta sätt men än en gång så gick det illa eftersom Billys plånbok ju var omöjlig att komma ut ur. Fail! Så Billy krävde sju år till för att släppa Djävulen fri.

Jag börjar seriöst tycka synd om Djävulen… jag menar, han bara ger och ger men vad får han? Bara otur! ^^;;

Men så en dag var Billys tid ute och han dog av ålder. Han hoppades på att komma in i himlen men portväktaren var helt: “Lol! Som om! Stick!”
Billy gick med tunga steg bort till en mörk, svart grind och knackade på. Men så fort Djävulen hörde att Billy ville bo hos honom flippade han ur. Skrek att de skulle försegla grinden för att om Billy kom in så skulle det bli grymt dålig stämning i helvetet och det fick ju inte hända…
Billy satte retsamt in huvudet mellan gallren och skrattade åt att själva Djävulen var rädd för honom. Men då grep Djävulen tag i Billys näsa och hällde något hett och lysande i den. Billy ryggade tillbaka och gick sin väg.
Med hans lysande näsa är han nu dömd att virra runt på jorden och allmänheten kallar honom will-o’-the-wisp.

Ja, så kan det gå 😉

Dessa historier om att lura Djävulen och vandra runt på jorden i evighet har nog uppkommit dels för att förklara mystiska naturfenomen och dels för att man ju verkligen kan undra vad som händer med någon som inte är välkommen i varken himlen eller helvetet.

Sen är ju också moralen om att man bör leva ett gott liv och inte utmana sitt öde väldigt tydlig.
Men framför allt tror jag denna typ av historier tjänade som underhållning. Det är väldigt kul att följa Billy / Jack / Wills sammandrabbningar med Djävulen. 🙂

Vad tycker ni?

8 svar

  1. Jag tror jag har hört/läst om något liknande förut, men jag visste inte att det var en näsa som lyste. Djävulen verkade inte så smart, men jag förstår att du tyckte synd om honom.
    Det var en kul berättelse, jag kan ha förvirrats av de olika namnen, men, ja, kärt barn har många namn helt enkelt!

    • Hej Ingrid!
      ja, du har säkert hört liknande. Det finns många olika varianter 🙂
      Ja, haha Djävulen är lite misslyckad i den historien stackarn ^^
      Ah, ja jag blandar också ihop namn i historier ibland. Lätt hänt 😛

  2. Billy/Will/Jack får skylla sig själva för att dom inte låter djävulen va ifred och gör narr av han och sen får dom vandra i evigheter som straff!

  3. Jag tycker mest synd om Djävulen. Åtminstone i historien om Billy… stackars Djävul! Men så fick också Billy sitt straff; vandra runt i evighet med jätteont i näsan… :-/

    • Hej Evil Fairy!
      Eller hur! Djävulen har det inte lätt i den sagan :/ Ja, rätt åt Billy faktiskt. Som man bäddar får man ligga 😉

  4. jag älskar dina bloggar. jag har för mig att jag har hört en sådan historia. Ett tips till dem som får tre önskningar, det kommer aldrig att gå bra och framför allt, lek inte med djävulen.

    • Hej WitchOfaMagicWorld!
      Åh vad roligt att du gör det 🙂 Stort tack! 😀
      Ja, det är bra råd. Önskningar är luriga och djävulen… nej, bara nej Hahaha 😉 😛

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: