Sagan om askungen

I dag är en episk dag! För nu ska vi blåsa liv i en ny kategori som jag länge planerat här på bloggen. En: *trumvirvel* sagokategori! 😀
Här ska jag ta upp olika sagor, tala om deras ursprung och fundera över deras budskap. Först ut är sagan om Askungen!

Det viktigaste idealet som lyfts fram i Askungen är att en kvinna ska ha små, vackra fötter. Detta ger oss en ledtråd om sagans ursprung.
Historien om Askungen kommer från södra Kina. Den första kända nedskriften gjordes av Duan Chengshi på 800-talet. De två huvudelementen som sagan har haft med sig i alla versioner är att det är en illa behandlad huvudperson som kommer upp sig i tillvaron genom ett par skor. I vissa tidiga versioner lär prinsen aldrig känna Askungens person utan blir förälskad i hennes tappade sko. Han utgår från att en kvinna med så små fötter måste vara vacker. Detta ideal kan man knyta till den hemska seden att binda kvinnors fötter så att de inte kunde växa. Det var vanligt i Kina från 900-talet och förbjöds först 1912.
Att ha bundna fötter var ett tecken på status eftersom man då inte kunde arbeta.

Flera sagoberättare har bidragit till att forma askungesagan. Framför allt bröderna Grimm och Charles Perrault.
Bröderna Grimm var två tyska språkforskare som samlade ihop, nedtecknade och omarbetade folksagor på 1800-talet. De censurerade sagorna så att de skulle bli mer barnvänliga. Jag kan dock tycka att vissa BG-sagor fortfarande är ganska brutala…
Charles Perrault var en fransk författare som levde på 1600-talet. Han är mest berömd för sin sagosamling som kom ut 1697 där han omarbetat kända sagor.
Det är Charles version som influerat dagens filmatiseringar av Askungen mest.

Bröderna Grimms version är mörkare och innehåller fler detaljer.
Här hugger styvsystrarna av sig delar av sina fötter för att passa i skon. Som straff för sin elakhet får de också ögonen uthackade på slutet. (Karma´s a bitch!)
I Perraults version huggs inga tår eller hälar av och Askungen förlåter sina styvsystrar på slutet och ser till att de får gifta sig med rika män. Förmodligen gjorde Perrault dessa ändringar för att historien skulle passa bättre vid det franska hovet. Avhuggna tår, hälar och uthackade ögon passade tydligen inte där…

I Grimms version finns det fler detaljer som leder till balen. Man får läsa om hur Askungen får en kvist av sin far som hon planterar vid sin mors grav. Den växer till ett träd i vilket det bor en fågel som uppfyller Askungens önskningar. Det är denna fågel som ger Askungen hennes vackra kläder inför balen.
Askungen är också smartare och mer uppfinningsrik. Til lexempel löser hon flera omöjliga uppgifter som hennes styvmamma ger henne.
Dett finns heller ingen tidsgräns, inget magiskt tolvslag då Askungen återgår till att vara grå och sotig. Hon får kläder av fågeln och har ingen magisk gudmor som trollar fram vagn och lakejer åt henne. Hon går hem från balen av egen vilja och tvingas inte till det. Prinsen testar skon på Askungen i slutet. Han bryr sig inte om att hon går i sotiga kläder utan ser förbi det. Jag måste faktiskt säga att jag föredrar Grimms version. Den har mer djup.

Askungen är fylld av symboler. I Perraults version är det magiska tolvslaget viktigt. Det var en vanlig idé inom gammal folktro att tolvslaget var magiskt. Den tidpunkt då den föregående dagen försvinner och en ny dag föds. I detta inlägg kan ni läsa ett exempel på tolvslagsmagi.

Om vi tittar på Grimms version så är kvisten Askungen får en viktig symbol. Den kvist som planteras på askungens mors grav och som sen växer upp och blir ett magiskt träd.
Den kan ses som en symbol för hur minnet av vår barndoms idealiserade mor kan ge oss kraft och ett gott ideal att sträva efter hela livet. Jag tycker kvisten också speglar Askungens egen utveckling i historien. Kvisten blir ett träd. Askungen blir en drottning.
Hela askungehistorien är en berättelse om ”förvandling” men också om att vara sig själv. Att förändras genom magi är inte den slutgiltiga lösningen på Askungens problem. Prinsen måste se henne i hennes asksmutsiga kläder och acceptera henne för den hon är på riktigt i slutet.

Om ni är nyfikna på hur Askungen har presenterats i popkultur så har jag ett inlägg om det på min andra blogg The Cabinet of Miss Magic. Klicka HÄR.

Själv gillar jag Askungen som historia. Den aspekt som tilltalar mig mest är hur Askungen går från att vara förtryckt till att få ett lyckligt liv på slutet. Det är något härligt med historier där ”the underdog” får vinna 😉

Vad tycker ni om Askungen?

Hur tolkar ni den?

6 svar

  1. Askungen får en makeover med klänning och allt!

  2. Såå bra! Längtar tills nästa inlägg 😀

  3. Jag hade ingen aning om att Askungen var från Kina från början! Tycker att det är hemskt att de lindade sina fötter… Jag håller med om att bröderna Grimms version är bättre, fast den är lite grymmare gillar jag budskapet mer. Jättebra inlägg!

    • Hej EasterBunnyFromHell!
      Ja, det där med att linda fötterna är så sjukt.
      Ja, Grimms version ger liksom mer djup åt askungen och har mer händelser. Håller med dig! 🙂
      Tack så jättemycket! Roligt att du gillar inlägget! 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: