Varför är vampyrer så sexiga?

I dagens inlägg ska vi titta på den vampyrhysteri som härjat de senaste åren. Genom otaliga filmer och böcker har det blivit ett erkänt faktum att vampyrer är: sexiga! Ja, rent av romantiska. Hur har dessa onda blodsugare kunnat få detta rykte? Låt oss undersöka saken genom att granska de fiktionella vampyrernas ursprung!

Vampyrer och liknande väsen har varit med oss inom folktron länge. Vilket ni kan läsa mer om HÄR.
Men när började vampyrer bli romantiska romanfigurer?
De tidigaste traditionella vampyrerna hittar vi i poesins värld.
Heinrich August Ossenfelders dikt ”The Vampire” från 1748 ses oftast som den tidigaste vampyrdikten. Den handlar om en man som är bitter efter att ha blivit ratad av en kristen kvinna. Han hotar med att komma till henne en natt och ge henne en ”vampyrkyss” och föra undan henne från den kristna vägen. (Hälsosam reaktion på att bli dumpad?)
Två andra inflytesrika dikter är är Gottfried August Bürgers ballad ”Lenore” från 1773 och ”The Bride of Corinth” av Goethe från 1797. Bägge bygger på temat att en person återvänder från andra sidan graven…

En av de tidigaste vampyrnovellerna är ”The Vampyre” från 1816 av John William Polidori.
I den framställs för första gången en vampyr som en snygg aristokrat och inte som ett monster.
(Spoilers i det gröna stycket:) I historien möter hjälten Aubrey den mystiske Lord Ruthven, som förför kvinnor hit och dit och på alla möjliga sätt är en olämplig lirare. (kom ihåg att historien är från 1800-talet) Efter att Ruthven har återvänt från döden en gång så blir Aubrey misstänksam på allvar (Brukar jag också bli när sånt händer…) Men Aubrey blir arg på riktigt först när Ruthven förlovar sig med Aubreys syster. Slutet är tragiskt. Historien skulle lätt kunna läsas med de övernaturliga inslagen borttagna. Då skulle det bli en mer basic historia om hur det känns när ens syskon faller för en partner man anser tvivelaktig.
Polidori grundade sin vampyr på Lord Byron och vissa påstår även att historien är att plagiat på en av Byrons ideer…
Man kan tolka Polidoris vampyrkaraktär som en kritik och pik mot Lord Byrons trassliga kärleksaffärer. (Dock så drack aldrig Byron blod eller återvände från döden… Efter vad vi vet…) 😉

Ett annat intressant inslag i tidig vampyr litteratur är homosexualitet.
Romanen ”Carmilla” av Sheridan le Fanu (1871) handlar om en kvinnlig vampyr som förför hjältinnan i boken. Jag tycker att när man läser ”Carmilla” idag så känns den väldigt osympatisk eftersom den homosexuella kärleken demoniseras…. Men den var nog tvungen att vara lite så pågrund av sin tid. Men den är vackert skriven och har mycket som fortfarande gör den läsvärd också.
Vissa har även velat läsa in lesbiska undertoner i Samuel Tayler Coleridge dikt ”Christabel” (1816). Den handlar om en vampyrlik kvinnlig varelse, Geraldine, som kastar en förtrollning över hjältinnan i dikten, Christabel. Ett av diktens stora teman är oskyldighet (representerat av Christabel) i kontrast till synd (Geraldine). Det finns många likheter mellan Geraldin och en orm vilket för tankarna till ormen i edens lustgård som frestar Eva (och vi vet ju alla hur illa det gick…) Vid läsning i dag (med eller utan gay subtext) så känns diktens ideal rätt utdaterade. Språket i den är vackert dock.

Illustration från Christabel ovan.

Sen har har vi Bram Stokers Dracula! Kungen av vampyrböcker. Den kom ut 1897 och är en sann klassiker. När Bram Stoker skrev den tog han mycket inspiration från irlänsk folktro och av ”Carmilla” romanen. Karaktären av Dracula baserade han på Vlad III Dracula. Vlad var en furste i Rumänien på 1400-talet. Han var känd för sin grymhet och sadism.

Ett stort tema i Dracula är modernitet och vetenskap i kontrast till historia och folktro. Dessa ytterligheter understryks av miljöerna. Greve Draculas gamla slott står i kontrast mot det moderna London.
Boken fördömer dock varken det gamla eller det nya utan förespråkar harmoni mellan dem.
Karaktären Van Hellsing demonstrerar balans mellan gammal folkmagi och modern medicin. Detta får honom också att segra. Van Hellsing står för att man inte ska begränsa sig utan använda sig av all tillgänglig kunskap.
Ett berömt citat från boken säger: ”Felet med vetenskap är att den vill förklara allt. Kan den inte förklara något så säger den att det inte finns något att förklara.”
Man ska inte bortse från det oförklarliga bara för att vetenskpen inte kan förklara det ännu.
Ett annat stort tema är kraften av kristna symboler eftersom de går att använda som skydd mot Dracula.

Själv måste jag dock erkänna att jag inte är ett fan av Draculaboken. Plotten är väldigt återupprepande och full av ovidkommande detaljer. Karaktärerna är platta och vissa av dem till och med direkt osympatiska… Fast det är meningen att man ska gilla dem… Nej, du Bram Stoker! Not my cup of tea 😉

Det är intressant att upptäcka att vampyrerna från dessa tidiga verk inte är särskilt olika de vampyrer vi stöter på i dagens böcker och filmer. Den största förändringen som skett är att vampyrerna gått från fiender till hjältar. I de äldre vampyr historierna så behöver oftast hjältinnan räddas från vampyren. Hon blir som förtrollad och det är upp till den mänskliga hjälten att döda vampyren och själv få tjejen. Nu för tiden slutar det ofta med att hjältinnan blir ihop med vampyren och lever lycklig i evighet. Detta tycker jag är en intressant vändning. Varför har idén om ett förhållande med en vampyr gått från skräckfyllt till romantiskt?
Här kommer vi in på vampyrers symbolik. En vampyrs begär efter blod har ofta haft en erotisk underton i litteraturen. Blodsugande har blivit som passionerade kyssar. Man kan se vampyren som en varelse med starka sexuella drifter. Förr i tiden när man var mer pryd sågs dessa egenskaper som något farligt. Nu för tiden firas vampyrens sexualitet istället för att fruktas. Därför behöver inte längre hjältinnorna ”räddas” från vampyrens attraktionskraft som i ”Dracula” och ”The Vampyre”.

Så där kan ni se att vampyrer alltid förknippats med erotik på ett eller annan sätt. Dock måste jag säga att vampyren är en ganska äcklig metafor för erotik. Jag menar, de tömmer ju bokstavligen sina offer på livskraft (blod). Vilket inte känns som en bra grund för ett förhållande. Oh nej! 😛 Men jag förstår absolut lite av romantiseringen av vampyrer. De blir ofta intressanta karaktärer eftersom de är så pass mänskliga jämfört med många andra monstervarelser. Att de har levt så länge leder ofta till att de är mer chevalereska eftersom de kommer från en annan tidskultur.

Låt mig slutligen avslöja: Jag är inget större fan av vampyrer längre! *Förskräckta inandningar hörs i bakgrunden, glasögon ploppar av fina herrar, damer svimmar och alla vampyrer gnisslar tänder*
Okej, okej! Lugna ner er!
Det är inte så att jag hatar vampyrer. De är helt enkelt det att de börjar kännas lite uttjatade för mig. De är fortfarande intressanta folktroväsen men… jag är ganska petig numera med vilka fiktiva vampyrer jag gillar.
– ”Så Magic, Vad gillar du då?”
Tja, en vampyrfilm som jag verkligen gillar och rekommenderar är Only Lovers left Alive. Det är en väldigt vacker film som framför allt fokuserar på hur vampyrerna hanterar sin odödlighet.
Eftersom vi pratat i detta inlägg om tidiga vampyrberättelse så kan jag också säga att jag gillar The Grave of Ethelind Fionguala av Julian Hawthorne från 1887. Den är väldigt vackert skriven tycker jag och har en härlig mystisk atmosfär.

…och så gillar jag Draculaura från Monster Highs webisodes som ni ser ovan. 😛

De historier jag nämnt i detta inlägg är bara en bråkdel av alla tidiga berättelser som influerat genren. Ni får gärna fylla i era favoriter (gamla som nyare) i kommentarerna!

Gillar ni vamyrer?

Har ni någon favorit vampyr från fiktionens värld?

26 svar

  1. Det där var ett ovanligt väl genomarbetat och innehållsrikt inlägg, MMG! Tack för det!

    Vad gäller vampyrer, här är en undran från mig: Tror du att människor som levt ett syndfullt liv kan reinkarneras till blodsugande myggor (jag tänker på det där med karma och syndastraff)?

    Om så är fallet, bör man nog räkna in även myggen bland vampyrernas skara.

    Huga och hujedamej! Då måste man också fråga sig, om den som blir myggbiten löper risk att själv utveckla vampyregenskaper/vampyrism. Kanske slutar det hela med att vampyrerna tar över hela jorden?

    Det låter inte alls kul. Vet du, MMG, hur en sådan dystopisk framtidsvision skulle kunna förhindras?

    • Hej bbnews!
      Tack så mycket. 🙂 Har arbetat på det länge! Jättekul att du gillade det 🙂

      Hmm, om karmalagen och syndastraff sker så är det ju definitivt ett hemskt straff att bli en mygga. 😮
      I gammal folktro finns det ju vissa teorier om att syndiga människor vaknade upp som vampyrer efter döden. Men det kanske bara är en överdrift och sanningen är att de blev myggor 😉 Jag blir allt lite nervös här… Tänk om mitt öde är att bli en mygga efter döden! 😮 Som straff för mina ockulta intressen…. 😉

      Jag och en kompis skojade just om det där med återfödelse en gång. Vi var ute och fikade när en mygga verkligen surrade runt om mig hela tiden. Jag blev jätte irriterad, haha XD Och då sa min kompis att myggan kanske var en älskare till mig från ett tidigare liv som ville ha kontakt 😉 You never know…. 😀

      Jag hoppas i alla fall att den dystopiska framtiden när myggförvandlignen sprids från människa till människa aldrig händer. Jag kan dock inte komma på nåt bättre knep att undvika det än massor av myggmedel som man duschar länderna med från skyn… Bra idé? 😉 😛

  2. Jag gillar vampyrer, dock inte lika mycket som jag gjorde förut. Just nu är jag lite mer inne på time lords (hehehe).

  3. Vill tipsa om min alldeles egna Vampyr som ni kan ta del av i min bok Blodet av ett lamm utan fel och lyte

  4. Vilket bra och intressant inlägg!

  5. Glömde att tillägga:
    Jag håller helt med i det du skriver om att vampyrer börjar bli lite uttjatade. Det är ju roligt att de skriver om vampyrer(för vampyrer är ju trots allt väldigt coola varelser)men som sagt, det blir för tjatigt. Dessutom är vampyrerna i vissa böcker så fåniga! Jag föredrar de traditionella. Jag bestämde mig för att läsa Dracula för ett tag sedan, men jag måste hålla med dig lite grann angående den. Jag föredrar nästan den riktiga Vlad Dracula.

    • Tack så mycket! 😀

      Ja, det känns som det blivit lite för mycket med vampyrer. Därför blir man lite picky med vad man gillar.
      Men när vampyrer skrivs bra då är det awesome! 😀

  6. Det är lite intressant att vampyrer är ”chevalereskt”. Jag menar om man tittar på Ann Rice vampyrer, så tycker jag att dom dels var uttråkade och arroganta. Jag är ganska säker på att efter att ha varit och gjort allt som går att göra, även att gå omkring på havsbotten. Så skulle livet bli tråkigt och säkert bara efter några 100 år, så skulle man bli trött på mänskligheten.

    • Jo, det har du rätt i. Rent realistiskt så skulle nog vampyrerna följa med sin tid och inte behålla artighetsregler från hundratals år tillbaka… 😛 Du borde se Only Lovers Left Alive. Den har ju lite det temat. 🙂

  7. Vart tog Twilight vägen? Hehe..!! Intressant blogg, förresten..! 🙂

  8. Min favorit vampyr är nog Katherine Pierce (katarina petrova) i the Vampire Diaries. Alla typ hatar henne efter som hon är en elak bitch som gör vad som helst för att överleva, men hon är den mest vampirska vampyren i serien. Men sen bestämde ju sig skaparna till serien att hon skulle dö. Gud vad arg jsg blev då. (Alla andra blev jätte glada)

  9. Reblogga detta på .

  10. Hej miss magic girl ! För ett år sen så fick jag reda på
    Av ett medium att jag var synsk ( jag kan se döda)
    Jag har fastnat för din blogg!! Och när jag hörde
    Det där om chakma eller vad det var läste jag
    Om det och sen provade jag det!! Det var
    Verkligen coolt !! ☺️ skriv om du vill att jag berättar
    Hur det var den första anden jag såg !!

  11. Jag varken ogillar eller gillar vampyrer särskilt mycket 😛 Kan vara kul att få leva för evigt dock.. fast dricka blod låter inte så gott. En del filmer är bra, som Underworld filmerna 🙂 Har du sett dem?

    Twilight dock.. Massa nekrofili där 😛 Man märker lite vilka som är nekrofiler irl, för de brukar ju tycka vampyrsnubben som huvudpersonen gillar är så snygg osv :p Nekrofilvarning 😉
    Hehe nä, men man kan nästan tro det ^^

    Favoritvampyr har jag nog inte.. Kan inte komma på så många vampyrer.. Selene (underworld), en snubbe i buffy vamp. slayer, dracula.. fler kommer jag inte på så ska jag välja en favorit där så väljer jag Selene 🙂

  12. Jag tror inte att Polidori stal från Byron (ganska säker på det, actually); vad jag har hört så uppstodde Polidoris novel under en natt när han, Lord Byron, Mary Shelley och Percy Shelley var låsta inomhus pågrund av ett storm. De hade småtråkigt och Byron föreslåg att de skulle berätta läskiga historier till varandra. Sedan efter det gjorde alla en pack att de skulle skriva ner dessa historier, alltså göra en litterär verk. Dock så gjorde Lord Byron eller Percy Shelly detta, men Mary Shelley skrev romanen ”Frankenstein” och John Polidori ”Vampyren”. Så går det ibland med när man gör en pack, Mary Shelly och John Polidori förvandlades till författare :-). Polidori reste ju mycket med Byron, och Byron hade ett lite olycklig affär med hans syster. Så han var nog lite ilsken på Polidori, och man kan lätt tolka kvinnan i historien för en ”stand-in” för Polidoris egen syster. Byron hade ett rätt stormig kärleksliv, i vissa fall var han ibland manipulerad av kvinnorna, men i andra fall kunde han vara rätt elakt mot kvinnorna också. Det är ganska komplicerad, men det är ganska klart att Polidori kände att Byron hade kränkt hans syster. (Det kan vara t.ex. att Byron hade lovat att gifta sig med henne och sen inte gjort detta, men litterära historiker är inte säkra vad hände egentligen).
    Jag tyckte inte heller om ”Dracula” när jag blev tvungen att läsa den för universitets studier. Mina är så irriterande, hon klagar på moderna kvinnan men själv beter sig som en ”modern” kvinna. Hypocrite much? Sedan så finns det rent ut problematiska slag där invandraren (Dracula) dödar englands kvinnor (en rent klassisk sätt folk demoniserar utländska män) och kvinnors sexualitet behandlas lite märkligt (det känns lite som så kallad ”slut-shaming”, där kvinnor som uttrycker sig på sätt som tolkas sexuellt kritiseras). Håller helt med att boken är inte riktigt bra. Men på tal om homosexualitet och vampyrer: Dracula dricker ju mest blod från kvinnor, vilket ska vara en klar symbol för sex (när boken kom ut var det väldigt sexuell. I TV-serien ”Murdoch Mysteries”, som tar plats i 1800-talets Kanada, skildras just hur folk blev upprörda och vissa kvinnor påtända på boken. ”Dracula var kort sagt tidens ”Fifty Shades of Grey”). Men i bokens början så är han intresserad av Jonathan. Han stirrar på hans hals och även tar tag i hans arm. Han hade hlt enkelt en Bicurious ögonblick där! Eller vad tycker du?
    Jag är inte heller helt crazy på vampyrer. Men jag gillar boken och filmen ”Interview with the vampire”, där man anävnder vampyrer som en sorts metafor för människan. Boken hanterar många morala frågor och den eviga sökan för livets mening. Väldigt cliché val kanske… Hm. Jag gillar också den första ”Underworld” filmen, där det finns en krig mellan varulvarna och vampyrerna. Det har samma konflict som i ”Twilight”, men när ”Twilight” hade det konflikten bara för att stärka en triangel drama så använder ”Underworld” konflikten för att analysera problem som rasismen. Verkligen bra film. Men på tal om det: jag tror faktist att zombies och varulvar är mer intressanta. There, I´ve said it. Jag väntar ny ivrigt tills alla ”True Blood” och ”Twilight” fans jagar ner mig för att bestraffa mig… 😦 (hänger ner huvudet i skrek)

    • Åh, tack för din långa intressanta kommentar! 😀
      Jag tyckte det var så spännande när du berättade för mig om grjen med Bryons syster och Polidori medan jag höll på med inlägget.
      Dock så kunde jag inte hitta en ända källa som sa något om det…. 😦 Vet du var man skulle kunna läsa mer om det?
      Känner detsamma som du gör om Dracula. Den är verkligen dåligt på det sättet.
      Hahah Dracula har så ett bicurious moment! XD
      “Interview with the vampire” har jag inte läst upprörande nog men borde göra det. Underworld var bra. 🙂
      Håller så med dig om twilight. 😀 *Skyddar dig från arga vampyr-fans*

  13. 🎅

  14. Vampyrer? Sexiga? Ha, ingen blir väl förälskad i ett blodsugande monster! (Utom jag, jag är liiite kär i den här vampyren: http://vignette3.wikia.nocookie.net/buffy/images/5/59/Spike_buffy_season_six.jpg/revision/latest?cb=20120811111618 )
    För alla som inte vet detta: Han heter Spike och är en karaktär i serien ”Buffy the vampire slayer” Serien går inte på teve, ni kan bara se den på DVD-skivor. ❤ ❤ ❤

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: