Spökande, demoniska clowner.

Okej, here we go… Detta är det stora ögonblicket.
Jag ska möta min stora rädsla och skriva ett inlägg om CLOWNER!
*dramatisk musik*
Jag vill påpeka att clowner inte är något att skratta åt! Ehm, även om många tror att det är vad de är till för.. Men efter detta inlägg kommer ni aldrig se på clowner på samma sätt igen för nu ska vi titta på demoniska clowner från andra sida!
Varning till alla känsliga läsare! Ingen som är under 12 år får läsa detta.

(Uh, jag som var rädd för clowner redan innan… hur ska detta gå?) ^_^;;

I ett hus i Liverpool var två pojkar, Thomas och Aaron, med om något mycket skrämmande i december 2002.
När syskonen låg och sov i sitt rum på natten väcktes de av ett ekande skratt. De tittade upp och såg en halvt genomskinlig figur som stod i mörkret i hörnet vid dörren. Figuren hade på sig en konformad hatt och en rödbrun kostym med en volangkrage.
Ansiktet såg förvrängt ut eftersom det var täckt med alldeles för mycket smink och dessutom hade den en lång, krokig, röd näsa och ett ondskefullt ansiktsutryck.
Runt om i rummet spred sig en underlig söt doft.
Pojkarna skrek men ingen hörde dem. De insåg att det enda sättet att ta sig ut ur rummet var att springa förbi clownen vilket de gjorde.
Pojkarna väckte sina föräldrar som genomsökte rummet och kände den sötaktiga doften men utan att hitta något. Barnen var så uppskrämda av upplevelsen att de vägrade sova i rummet på flera veckor och föräldrarna lät dem till och med flytta hemifrån ett tag.

Under deras frånvaro bodde deras kusin i rummet utan att få veta något om incidenten med spökclownen (en liten detalj släktingarna glömde att nämna… Taskigt!) Kusinen berättade en morgon att han hade pratat med en lustig man kallad Mr Zozzaby. Kusinen ritade en clownliknande bild av Zozzaby.

Mysteriet tätnade nu ännu mer. En före detta ägare till huset berättade att han också sett spökclownen när han var liten. Han kom ihåg doften som han senare lärt sig känna igen som balsameringsvätska.
Efterforskningar om husets historia avslöjade att det i början av 1900-talet hade bott en underhållare i huset. Hans namn var Freddy Zozzaby. Han hade uppträtt som clown… °_°

Neeeeej!!!!! NEJ! Jag vill inte vara med längre! Detta är för otäckt till och med för mig!
*Magic lägger benen på ryggen. Tills hon kommer på att det inte är så lätt att springa när benen ligger där…*

Okej, okej. Jag är tillbaka. Jag fortsätter väl med detta (censurerat!) inlägget då…
Jag hade ju tänkt fira trehundrainläggsjubileum här på bloggen nästa gång. Men jag tror att inlägg 299 kommer ta kol på mig innan dess….

Är ni redo för nästa?

1989 var en 14 årig amerikansk flicka med om ett skrämmande möte med det okända. Klockan var halv tio på kvällen och hon var med sin ett år yngre syster i badrummet som hade en dörr som gick vidare till källaren.
Plötsligt hörde de ett konstigt ljud från källaren. Den äldre systern gick försiktigt fram till källardörren och öppnade den.
Hon såg ner för trappan och fick en chock.
En liten barnlik varelse i en clowndräkt klättrade snubblande upp för trappan. Den höll i en kniv, tittade uppåt och log ett galet leende. Flickan kunde inte röra sig. Det var som om hennes rörelseförmåga fryst. Men hennes syster anande oråd och gick fram och började försöka dra sin storasyster från dörren men det gick inte. Hon skrek och detta ledde till att varelsen ställde sig upp och skrattade. Ett gällt, obehagligt skratt. Sen föll den bakåt ner för trappan som om allt liv försvunnit ur den. Systrarna stängde dörren och deras föräldrar rusade in i badrummet för att få veta varför de skrek. När de sedan tittade i källaren fanns inget där…

Hu, alltså! °_°

Jag måste allvarligt skaffa mig en sån här skylt.

Är ni också rädda för clowner?

Vad anser ni om dessa historier?

Okej, nu när jag tagit mig igenom att skriva detta blodisande inlägg ska jag gå och vila mig i några månader… Ehm, ja i alla fall tills nästa fredag.
Då händer något alldeles särskilt. Då kommer jag publicera mitt trehundrade inlägg! (wow! Tänk att jag skrivit så många… *Magics huvud exploderar*)
Trehundrade gången gillt som man säger 😉 nästa veckas inlägg kommer bli något alldeles speciellt och inte likna något av de tidigare. Men det kommer vara lika mystiskt som vanligt. 🙂

86 svar

  1. Läskigaste inlägget någonsin..
    Jag är livrädd för clowner,och detta gjorde knappast saken bättre ^^;
    Jagskakar fortfarande..
    Nåja,niceinlägg som vanligt även om det nästan tog kål på mig ^^;

    • Hej Tobias!
      Eller hur! Det var en utmaning att skriva det…
      Jag tycker också att clowner är det absolut värsta.
      Tack för att du gillade inlägget! Det tog nästan kål på mig att skriva det också kan jag tala om… ^^;;

      • ^^;
        Vi är inte så olika antar jag.
        Huh, clowner och buktalardockor(alla dockor, men mest buktalar) är det läskigaste jag vet ^^;
        Tydligen heter clownfobi med ett mindre obehagligt ord, coulrofobi.
        Bra att veta 🙂

      • Ja, i sånt fall har jag lugnt coulrofobi.
        Hu! Dockor kan också verkligen vara creepy!

  2. Har aldrig gillat clowner….läskiga och jag gillar inte deras komik med allt snubblande och ramlande. Tyvärr så smittar det av sig lite på andra utklädda, typ maskotar. Hua!
    Väntar med spänning på nästa inlägg!

    • Hej Annica!
      Vi får starta en anticlown klubb!
      Hmm, jag håller med om att maskotar kan vara obehagliga också.
      Det är något läskigt med människor som döljer sig bakom en mask.
      Blev helt panikslagen en gång när jag var 4 år och fick en en maskot till ett flingmärke inne på konsum.

      Ja, nästa inlägg kommer vara något helt annorlunda. 🙂

  3. Det här inlägget påminde mig om en scen ur the devlis rejects!

    • Hej Anonymous!
      Ah, mitt youtube är supersegt just nu… (Min dator är nog trött på att jag googlar efter clown-saker)
      Ska kolla på scenen sen… om jag vågar…. °_°

  4. Egendomligt det där med clowner …..
    Tidigare denna månad träffade jag en kvinna, som också har ”clown-skräck”. En ovanlig åkomma …..
    När jag hörde det så kom jag att tänka på en scen från en av filmerna med ”Agent 007 – James Bond”, den legendariska fictionagenten som Ian Fleming skrev om.

    I en scen, så var Agent 006 (?) utklädd som en clown. Genast så såg man en sorgsenhet i clown-gestalten. Agenten fick en kastkniv i ryggen, föll i en flod, flöt iväg död …..

    Jag har alltid tyckt att det vilar en sorg över clowner.
    Kuslig artikel att läsa, när en del av dem inte får ro i sin grav …..

    • Hej Stefan Torstensson!
      Hmm, tror inte clown skräck är så ovanligt. Typ alla jag känner håller med mig om att clowner är det värsta. ^_^
      Det känns som att jag minns den där Bond scenen svagt. Men det var så länge sedan jag såg Bond så jag minns inte exakt.
      Men jag håller med om att clowner kan känns sorgliga ibland.
      Kanske därför vissa inte får ro?

  5. Herrenååååååååååååååågon!

    Jag var rädd för clowner redan innan! Den där bilden kommer att sitta kvar på näthinnan resten av året!
    Undrar vad som är så läskigt med clowner.

    • Hej AnFallenAngel!
      JAG VET! Detta inlägg är det som skrämt upp mig mest av alla medan jag skrev det.
      Jag tror att det som gör clowner så läskiga handlar om dubbeltydighet.
      De är alltid glada och är gömda bakom sin sminkning och komiska roll. Och på grund av det kan man aldrig få en känsla av vem som är bakom clownrollen.
      Det blir en ovetskap och en falskhet i det som i sig är kuslig. Sen är tanken med att en clown skulle göra hemska saker samtidigt som den ser sådär hysteriskt glad ut fruktansvärt skrämmande.
      Det är i alla fall mina anledningar.

  6. Underbart inlägg, som vanligt! Haha, så jag antar att Stephen Kings ”It” inte är någonting för dig?

  7. Hu! Var redan innan rädd för clowner så det här gör väl det inte bättre…
    ”woho, jag får läsa för jag fyllde nyss 12” haha 😀
    Nej men vad läskigt :O

  8. Tjena! Ville bara säga at din blogg är en av de bästa jag har varit med om:) Älskar ämnet og du är dessutom väldigt underhållande;) Grattis på 300inläggsjubileumet förrästen, i förskott då…

  9. Jag har inget emot clowner MEN för att så många verkar vara rädda för dom så måste väll jag göra mig av med dom också…

    *Henke rusar in hos cirque du soleil medans dom tränar*
    ”OKEJ! Fram med clownerna!”
    ”Vem fan e du?!”
    ”Jag sa… Fram. Med. Clownerna!”
    ”Vad fan ska du göra med dom?!”
    ”Jag har en kulspruta och demoniska krafter. Så… Fram med clownerna!”
    ”Okej! Okej!”
    *Cirque du soleil skickar fram sina clowner*
    ”Här är dom! Vad ska du göra med dom?!”
    ”Meh! Inget… Bara tända eld på dom.”
    ”Va?!”
    ”Ja. Flytta på er nu så ni inte får någon bensin på er.

    Och det var så cirque du soleil sista clowner dog ut… Notera… Clowner är INTE människor eller djur. Dom är Svampar.

    • Hej Henry The Demon!
      Nämen vad gör du! De där clownerna hade ju inte gjort något!
      Nu kommer de kanske däremot bli hämdlystna spökclowner! 😮

  10. Ja, detta inlägg distanserar till och med MMG:s inlägg om Bloody Mary vad gäller kuslighet, läskighet och hög skrämselfaktor.

    Det är onekligen något speciellt med clowner. De beter sig som människor men deras utseende och utstyrsel (kläder etc) gör att man uppfattar dem som icke-människor på samma gång. Jag kommer att tänka på att min mamma och pappa har berättat för mig, att första gången som jag fick komma i kontakt med jultomten gallskrek jag och visade alla tecken på att bli vettskrämd av den hemska person, iförd mask, som tittade på mig och önskade mig God jul.

    Så det kan vara något liknande med clowner som med denna jultomte jag mötte i mitt unga liv. De är människolika men ändå inte. Och då är det något som känns fel, i alla fall i barnets hjärna.

    Bra, MMG, att du varnade dem som inte fyllt minst 12 år och avrådde dem från läsning av detta läskiga blogginlägg. Ja, det räcker med att titta på bilderna för att det ska kalla kårar utmed ryggraden,

    Du kan verkligen skriva så att spänningen trissas upp och fantasin får fritt spelrum. Ta bara dessa två meningar: ”En liten barnlik varelse i en clowndräkt klättrade snubblande upp för trappan. Den höll i en kniv, tittade uppåt och log ett galet leende.”

    Jösses amanda, MMG! Det var tur att jag just hade varit på toa innan jag loggade in och läste din nya bloggartikel. Annars hade jag nog skitit på mig… 😉

    • Hej bbnews!
      Ja, detta inlägg blir svårt att överträffa i skrämselfaktor. Men jag kommer försöka! 😉
      Håller helt med i din defination om varför clowner är läskiga. Kan helt förstå din skräck för jultomten!
      ”visade alla tecken på att bli vettskrämd av den hemska person, iförd mask, som tittade på mig och önskade mig God jul.” Ha, ha
      Just att han dessutom önskar en god jul…. ^^
      När jag var liten var jag jätterädd för den där stora håriga fling-maskoten. När han stod i en affär för att få barn att vilja ha flingor blev jag så skrämd.

      Jo, jag kände att detta inlägg kunde behöva en åldersgräns.

      Tack så mycket för att du tycker jag skriver på ett sätt som får upp spänningen! Det gör mig jätteglad!
      Har ju mina författardrömmar…. 🙂

      Ha, ha tur det! 😛

  11. MEN TACK SÅ MYCKET! Nu kommer jag aldrig våga gå ner i källaren igen :c Jag är också rädd för clowner, det läskiga är att de alltid ser så glada ut och skrattar, och det här inlägget gjorde inte saken bättre. Jag läste en skräckhistoria en gång om clowner som tog barn och mördade dem, och just att de alltid log medans de gjorde det skrämde mig sjukt mycket. Det är synd att jag inte gillar clowner för jag gillar att gå på cirkus :c

    • Hej FlyDemon!
      Ja, fy! Det där hysteriskt glada ansiktet är värst av allt.
      Låter som du läste en fruktansvärd skräckhistoria. Skulle inte klara av den.
      Ja, clownerna förstör verkligen cirkus!

  12. Hej!
    Jag har inte kommenterat tidigare, trots följt din blogg ganska länge (inte exakt hela 299 inläggen skulle jag tro?) tänkte några gånger på att kommentera vissa inlägg som aldrig blivit av! 😀

    Hur som helst, jaa, jag hade clownskräck (tack o lov attjag är inte ensam om), börjat kring 5-6 årsålder (idag 29 år gammal). Farmoderns fel 😉 mina föräldrar fick en tavla, just den känner ni till. En gammal rynkige man med sorgsna ansikteuttryck och clownmakeups förstås. Ogillade den på en gång! De såg på mig och förstod, så en gång sov jag i föräldrarnas säng och stirrade på tavlan, minns bara att de hade täckt en handduk över tavlan.

    Rätt kvickt föll handduken ner och jag gallskrek, något med hans ögon att göra. De slängde den efteråt :-). Sen en till tavla, också känd (inte med clown att göra). Föreställde sig en ledsen liten pojke och jag blev rädd för den med. Haft länge, men sen vet ej vart den tagit vägen. Var rädd för ledsna folk tydligen LOL!
    Jag saktade börja titta på skräckfilm ”Det” eller ”It” och andra clownmonstrar var faktiskt OK sen. De berättelserna i ditt inlägg är ju otäcka! Påminner lite om min systers mardröm när hissdörren öppnade framför henne såg hon en bebis sitta på golvet med en stor kniv och skrattade hysteriskt.. :-/. Ojj lång kommentar får du faktiskt ursäkta mig! 😀 jaa tack för mig och för läsningen!

  13. Ööh såg nu att jag skrivit smååå fel där om ”sov i föräldrarnas säng OCH stirrade…” menar visst LÅG 😉

    • Hej Persica!
      Kul att höra av dig! Roligt att du följt så länge! 🙂
      Usch, tavlor kan verkligen vara creepy. De kan bli så levande och vissa känns verkligen som att de följer en med blicken.
      En clown tavla skulle jag aldrig vilja ha. Den du beskriver låter riktigt obehaglig!
      Bra att dina föräldrar slängde den sen.
      ”Rädd för ledsna folk” Ha, ha men jag kan förstå att utrycket på just den tavlan blev creepy.
      Din systers upplevelse låter riktigt hemsk! Fy vad läskigt!

      • Hejsan! Jaa exakt(!) snacka om creepy clowntavla! Man såg ju liksom aldrig vem han är, då undrade man varför han var ledsen. Det ska jag nog ta och fråga mina päron (de har nog inget minne av ;oP) eller kan googla?
        Ang. min systers mardröm är speciell för mig, fick mig att tänka på barnet (lill/miniclown med kniv) som en påminnelse. *ryser*…

      • ja, undrar vad det var för en tavla. Men jag förstår verkligen att den var creepy.
        Hu för din systers minne!

  14. Jag kände i går när jag läste inlägget, att det här var väl inte så farligt? (aldrig haft någon direkt clownfobi) men när jag släckte alla lampor och skulle gå och lägga mig började jag tänka på clownerna, vågade inte gå nära källardörren, sprang fort till mitt rum och försökte intala mig att jag var trygg där…har nog byggt upp en clownfobi nu, men jag får skylla mig själv 😛

    • Hej Olivia!
      Ah, känner verkligen igen mig i det. Egentligen vet man aldrig om något har skrämt upp en förrän man är ensam på kvällen.

  15. USCH USCH USCH!
    Clowner är fruktansvärt läskiga! o.O
    Och dehär inlägget gjorde det som alla andra sagt inte så mycket bättre, Hmm… kunde knappt sova inatt, än mindre stå i badrummet och borsta tänderna!
    Puh, glad att jag inte har en källare ^^’

    • Hej BunnyBoe!
      Jag håller varmt med dig!
      Ja, en källare hade inte känts så bra att ha nu. Är glad att jag inte jobbade med detta inlägg när jag var i Lappland för några veckor sedan.
      Där har vi nämligen en källare.

  16. Mihihi, clowner är roliga, särskilt de läskiga. Jag är ganska skum och gillar crerpy grejer.. Ex. Jag ska vara en docka på halloween. En massa av mina kompisar och jag ska träffas, alla är visst rädda för dockor… Utom jag då… :3
    Någon som vet vad som hände den 28:e? ^.^

    • Hej Kalk!
      Jag känner igen mig i dig. Jag gilar också (vilket säkert märks på min blogg) det lite läskiga.
      Låter som en bra idé till en Halloween utklädnad. 🙂
      Hände inget särskilt den 28:de. Men det skulle det ju inte riktigt heller. Det ska ju bara vara början på en ny och bättre fas i världens historia (förhoppningsvis!) 🙂

  17. Hallu, jag har faktiskt aldrig haft någon rädsla för clowner men det med att det luktade balsameringsvätska i rummet efter clownen var inte så trevligt huuh!! Kommer ihåg en film från 80 talet (tror jag att det var), som hette D.E.T och det gör säkert flera här inne som skriver. Har du inte redan sett den så ska du nog inte göra det heller hahah, den handlar ju om en creepy clown!! Men iallafall bra inlägg ochg väntar spänt på nästa!!:) Happy Halloween på dig! Kramar

    • Hej Lollo!
      Ja, det där med balsameringsvätskan ger mig verkligen rysningar! °_°
      Ja, den filmen känner jag till. Kommer nog aldrig se den ha, ha 😛 Inget för mig….
      Happy Halloween du med! Kram!

  18. gilar inte clowner .lita inte på nån av dem.för man ,

    kan tror att några är goda och andra är onda.men om en av mina vänner jag känner och om dem skule klär sej så .så skule jag någ lita på den personen .

    • Hej Sofie!
      ha, ha nej om det är en utklädd vän då behöver man ju inte bli rädd. Utom för sin väns smaks skull det vill säga… 😉

  19. hejhej magica! inlägget var faktiskt inte såå läskigt… o.O men det läskigaste med det var om den barnliknande varelsen med kniven. inte kul. men ditt inlägg gav mig inspiration om vad jag ska klä ut mig som x] gissa vad..? hehehehe…
    men jag hade en halloween fest i lördags, då klädde jag ut mig som en mordlysten docka! 😀 när jag var liten avskydde jag verkligen mina porslinsdockor pga deras stirrande ögon.. så, ja nu vet du lite om vad jag inte gillar! (hahahahaha) glad halloween på dig!

    • Hej Lovis!
      Tycker du inte att det var läskigt! Wow! Beundrar ditt mod! 😮
      Jo, dne historien är riktigt läskig. Kul att inägget gav dig utklädnadsinspiration.
      Mordlysten docka låter väldigt bra också. Smart Halloween idé. Porslinsdockor kan vara riktigt creepy.
      Fick sånna när jag var liten och jag tyckte aldrig om dem heller.
      Glad Halloween du med! (Lite i efterskott…) 🙂

  20. Tja, kan inte påstå att jag är rädd för klowner, men det finns ett viss obehag till dem. Deras smink och klädsel får dem att se så märkliga så…
    Den andra historian känns lite som om det skulle kunna ha varit de unga flickornas livliga fantasi eller dröm? De kanske hade sätt någon läskig klown på stan och från det haft ett obehaglig fantasi om varelsen? Hursomhelst, det var en bra story.
    Åh! Väntar ivrigt på din 300 inlägg! Kommer bli episk att läsa!!

  21. Jag är inte så rädd för clowner, dockor är mycket värre.
    Och du borde verkligen se IT, den är bra. 😀 Fast jag kanske tycker det bara för att han som spelar clownen är min själsfrende *_* Tim Curry.
    Har du sett Rocky horror picture show förresten?

    • Hej Ginny Curry!
      Ah, dockor kan vara hemska men clowner är det värsta för mig…
      Hmm, ibland får jag känslan av att IT är så pass överdriven att den inte skulle vara läskig men jag vet inte… tror jag kommer hålla mig undan från clownfilmer i fortsättningen också.
      Nej, jag har inte sett Rocky Horror. Antar att det är en stor lucka i min allmänbildning? ^^

  22. jag har aldrig varit rädd för clowner men nu går jag nog aldrig mer på cirkus… Jag har alltid tänkt att clowner finns för att vara roliga…. men tänk om någon har kommit på de för att vara skrämmande!!! Jag älskar din blogg. Jag och min kompis brukar tvinga oss att titta på de hemskaste bilderna och våra bekanta tycker att vi är knäppa som tvingar oss att titta på te.x den hemsökta dockan Robert o statyer som gråter riktiga tårar och blod… Tacksam för svar Ps. jag har aldrig fått svar hejs svejs!!!!!!

    • Hej alingrid!
      Oj! Förlåt att jag förstörde cirkusar för dig! Det var inte meningen!
      He, he tack för att du och dina vänner gillar min blogg! Det uppskattar jag verkligen! 🙂
      Håller med om att Robert är riktigt creepy!

  23. Uschfy glad att jag inte blivit hemsõkt av ngn galen clown, är tillräckligt rädd ändå. Finns en film som parodiserar lite det här med läskiga clowner, kommer inte ihåg vad den heter, killer clowns tror jag… :p väldigt b, men ganska kul, eller ja för mig skrämmande^_^

    Återigen försöker jag komma på en ordvits om clowner, men ordvitsscannern står still 😦

    • Hej Jessica!
      Jag är också glad för att jag har sluppit det. Clowner är riktigt obehagliga.
      Hmm, är det filmen: ”Killer clowns from out of space”? Har hört om den men inte sett den.
      Såg nån bild från den och tyckte att den såg riktigt skrämmande ut. Fast den ska ju typ vara på skoj… men CLOWNER ÄR INGET ATT SKOJA OM! °_°

      Hmm, det borde ju finnas en ordvits om clowner men… min ordvits scanner tycks vara tillfälligt ur funktion.

  24. Clowner har i allmänhet aldrig skrämt upp mig särskilt mycket, värre är det med Samara (the Ring) haha ^^

    Men på tal om filmen It, som jag såg någon i en annan kommentar nämna, får det mig att tänka på en incident som hände när jag var liten. (som jag har fått berättat för mig då det klart)

    Jag var ca. 1 år gammal bara, när mamma & pappa satt uppe och kollade på den här filmen (It). Jag låg i min säng och skulle sova, men på något sätt brukade TV-bilden reflekteras i fönstret (troligtvis) så att jag också kom att ha sett delar av filmen.
    Nu till det läskiga: en kväll några dagar senare tog mamma och pappa med mig och min storebror för att fiska vid en sjö. Det började bli mörkt ute och månen lyste ganska starkt. Helt plötsligt pekar jag på månen och säger ”clown” ganska tydligt (jag hade inte sagt något ord förut så det kom att bli mitt första ord haha). Mamma blir jätterädd eftersom det förekommer en måne i just filmen It. Det finns en sekvens då hans clownansikte syns i en måne. Så alltså måste jag ha sett detta någonstans, troligtvis då när de kollade på den några dagar innan.

    Trots detta har jag aldrig varit speciellt rädd för clowner, det var månen jag blev rädd för istället då jag ofta satt under bordet och tittade på den.

    Få se till att köpa min Happy Meal nästa gång på McDonalds annars kanske det händer hemska saker ^^
    Mycket spännande inlägg förövrigt! 😀 älskar att läsa om incidenter och inte bara ren fakta 😀

    • Hej Josefin!
      Oj, stackars dig som råkade få se IT som liten. Tur att du inte blev traumatiserad för clowner.
      Synd att du blev så skrämd för månen dock. Den är ju ännu svårare att undvika….

      Ja, McDonalds clown tycker jag är scary. Se upp för honom! ^_-
      Tack så mycket! Kul att du gillade inlägget! 🙂

  25. Usch, vad läskigt! Själv HADE jag inte clownfobi.
    Men samtidigt ett väldigt roligt och intressant inlägg, läskiga bilder som säkert kommer ge mig mardrömmar i en vecka… var hittar du bilderna förresten?

    M.M

    • Hej M.M!
      Åh, förlåt! Menade inte att ge dig clownfobi!
      Men tack för att du gillade inlägget! 🙂
      Bilderna är från lite överallt. Samlar jämt på bilder och har flera tusen på min dator. 🙂

  26. Som att inte clowner var läskiga nog redan innan… brrr!

  27. Legenden is back 😉 Har glömt gå in och läsa här på ett tag så har en del att ta igen ;D

    Fan vad läskigt :O Jag varken gillar eller ogillar clowner.. Har aldrig brytt mig om dem :p

    *Magic lägger benen på ryggen. Tills hon kommer på att det inte är så lätt att springa när benen ligger där…*
    Haha det där blev dagens garv XD

  28. År 2002, så avslutade vi national-demokrater vårat möte i Stockholm med över-nattnig på en överlagd bonngård, som vi hyrt. Där hade vi även grillmiddag.
    Eftersom jag inte gillar dunka-dunk musik, som strömmade ut från högtalare, som riggats upp och strömmade ut därifrån, så jag tog min sovsäck och drog iväg upp i skogen, på en stig. Tills jag inte hörde detta dunkande knappt hördes längre.
    I en glänta öppnade jag min sovsäck och kröp ner i den och somnade, men fram mot efternatten vaknade jag av att myggorna, började bli envisa. Dunket hördes fortfarande, från högtalarna i fjärran.
    Då plötsligt ett mycket gammalt skrälle kommer på stigen, med en framåtböjd luva på huvet och går i riktning mot bondgården.
    Jag blir ganska så förvånad. Vad fanken är detta???
    Ingentinen hördes, det bara promenerade förbi, några meter från min fotända, som om ingenting hade hänt.
    Efteråt så har jag sett på bilder och fått reda på. Att dessa kläder, som detta gamla skrälle bar på, var vanliga förr. Och, som välbärgade bondmoror bar på, för 3 eller 4 hundra år sedan.
    Bilden av detta gamla skrälle, finns ännu kvar i mitt minne!

  29. Clowner är visst något att skratta åt eftersom att det är just därför det finns. Clowner är ”stuntmans” som gör olika trick iförda konstiga kläder och masker/smink. De finns/fanns på cirkusar. Folk är rädda för clowner eftersom att det är svårt att se hur de egentligen ser ut när de har detta smink/masker. Och alla människor är rädda för det okända. Att ”spökclowner” funnits tror jag inte ett dugg på, vem varför ska det vara så speciellt läskigt? Det finns ju alla möjliga sorters spöken, om man nu tror på det.

    • Hej Mushr0om!
      Det där är ju en personlig fråga om vad som skrämmer en och vad som inte skrämmer en.
      Clowner tycks vara en vanlig fobi hos många. Men i fall man inte är rädd för clowner (som jag anar att du inte är…) då är det knappast särskilt läskigt. 🙂

  30. Usch! Jag bara hatar Clowner sättet de ler på och samtidigt har ledsna ansikten!
    Det bara skrämmer mig! Jag har haft fobi för Clowner sedan jag var 5 år och gick på cirkus/Tivoli.
    Jag blev förföljd av en clown som gick efter mig när jag skulle köpa sockervadd och åka karusell. T.T
    Så fort jag vände mig om såg jag Clownens stora flin! Det ger mig kalla korar!
    Sedan vill jag bara säga att du har en underbar och cool/intressant blogg!
    Är väldigt insatt i spöken och andar m,m!

  31. USH!!Jag är fullständigt livrädd för clowner!!Jag tål dem inte!!!Jag kommer inte kunna somna på några månader………..

  32. Tack så mycket! Innan tyckte jag att clowner var roliga men nu hoppar jag till om jag ser nån med en smula för mycket smink *låser dörrarna*.
    Jag ska fråga om det står vilka som bott i detta hus innan.

  33. Jag har upptäckt att det inte har bott nån som har vart clown i det här huset. Dom som bodde här lever ju dessutom.
    Däremot står huset på vikinga-gravar.Creepy!
    Gravar…

    • Det var ju en lättnad i alla fall.
      Vikingagravar var ju lite speciellt. Men det behöver ju verkligen inte vara hemsökt på grund av det.
      Vi får hoppas att de där vikingarna fått frid och gått vidare vid detta laget.

  34. Clowner har aldrig varit särskilt läskiga för mig.Den värsta clon upplevelsen så länge var när jag gjorde en promenad där det var menigen att folk klädde ut sig till läskiga saker. Bland annat var dom första clowner, självklart på den tiden visste jag inte hur läskigt det var så vi gick utan vuxen
    ”Vi gick och följde ljusen, precis som de sa att man skulle göra,plötsligt ser man två personer, ser ut som clowner som välter trehjulingar och skottkärror, man forsätter endå.Man kommer till ett ställe med en massa rör, man ser två clowner, dom ser ut att leka.Plötsligt springer dom fram till er och skriker.Vem som helst skulle bli rädd.En av dom försöker till och med kasta en av rören på oss.Efter att vi sprungit och skrikit en stund går vi och fortsätter för man vet att det inte finns nån återvändning…”självklart är ju promenaden gjord för att vara läskig, men clownerna var verkligen de värsta.Nu förstod jag varför, det är inte vanliga människor, utan demoner.Clowner har faktiskt aldrig varit särskilt roliga på cirkus…

  35. NEEEEEEEEEEEEJ måste det just va clowner det är en av dom sakerna jag är rädda för dom och sköldpaddorna från teenage mutant ninja turtels otäknade 😥

  36. jag är under 12 men jag läste ändå ^^ inte läskig alls. och kusinen hade ju t.o.m pratat med clownen. då är det ju inte så farligt ^.^ fattar inte grejen med att var rädd för clowner (eller jo, fattar att man kan rädd för jokern då…). snäääälla kan du skiva inlägg om jokern nå¨n gång????????? skulle betyda mycket!

  37. Hej! Jag tycker verkligen att clowner är läskiga. Jag kan berätta en sak som hände när jag var typ 2-3. Mamma satt uppe och kollade på nån skräckfilm, osså kom jag upp för att göra nåt. Då var hon på toa när jag kom till tvn. Jag vänder mej om och kollar på tvn. Och då grinar en stirrande clown tillbaka på mej. Sen drömde jag mardrömmar och när jag vaknade mitt i natten så tyckte jag att clownen stod i hörnet i mitt rum så jag rusade upp till mamma. Sen det så har jag clown&joker fobi!

  38. Usch jag hatar clowner men jättebra inlägg 🙂
    Har alltid varit rädd för clowner. Redan när jag var liten så hatade jag att gå på cirkus och jag ville sitta långt bak när jag väl var tvungen att gå. Eftersom min värsta mardröm var att en clown skulle komma och prata med mig eller liknande så undvek jag gärna de främre raderna.

    Förresten, kan inte du skriva ett inlägg nu till halloween med sånna här historier?
    Det vore helt fantastiskt 🙂

    Mvh Cilla
    Älskar din blogg 🙂

    • Hej Cilla!
      Jag är likadan. Clowner har alltid skrämt mig, 😮
      Det kommer komma ett ruskigt läskigt inlägg på halloween. Inte om clowner dock utan något annat…. Men jag lovar att det är riktigt hög läskighetsfaktor! 😉
      Tack så mycket för dina fina ord! Du gör mig så glad! 😀

  39. Uuuhh!! jag hatar verkligen clowner! 😦

  40. En intressant frågeställning, Magic GT: Varför är clowner så creepy?

    Jag tror att bakgrunden är, att det i vår hjärna finns ”inprogrammerat” (”hardwired) ett ”förinstallerat datorprogram” i vår hjärna. Denna mjukvara (= dessa nervceller) har till uppgift att detektera/upptäcka sådant i omgivningen/närmiljön som kan utgöra ett hot mot vår överlevnad.

    I princip alla människor som förställer (framför allt) sitt ansikte genom att exempelvis träda på en mask däröver (typexempel en jultomte) eller sminka det intill oigenkännlighet (typexempel en clown) uppfattas av ett spädbarn som skrämmande och hotfullt, som något att frukta.

    Psykologen CG Jung var inne på detta med sina tankar om arketyper (= en sorts nedärvda goda och/eller onda inre ”bildmallar” av levande väsen och objekt, varvid dessa ”bildmallar” står som prototyper för godhet eller ondska).

    De senaste decenniernas hjärnforskning har påvisat, att så fort vi ser eller hör något som avviker från vårt medfödda ”normalitetsbegrepp” – typ ett avvikande utseende – så ökar aktiviteten i hjärnans limbiska system, särskilt då i en nervcellskärna som kallas för amygdala.

    Denna mandelformade nervcellsstruktur (kallad ”kärna”) fungerar som en första sorteringsstation när våra sinnesorgan skickar sina signaler in till hjärnan för handläggning, analys och åtgärdshantering.

    Amygdalas främsta ”arbetsuppgift” är att sätta en etikett på alla synintryck, ljud med mera som anländer till hjärnan via våra sinnesorgan (ögon, öron etc).

    För att kunna utföra denna ”arbetsuppgift” jämför amygdala den nyanlända sinnesinformationen med de nedärva mallar (jfr Jungs arketyper = ”mallar”) som finns ”arkiverade” i amygdalakärnans inre.

    Naturligtvis kan också (framför allt) tidiga minnen och livserfarenheter påverka/förändra de här (bild)mallarnas ”utseende”. Huvudregeln synes vara, att ju mer ett utseende eller beteende avviker från det som man som spädbarn förväntar sig ska vara/utgöra ett normalt utseende/beteende, desto mer stress, ångest och fruktan orsakar den varelse eller det objekt som utseendemässigt avviker fån det normala aller som uppträder/beter sig på ett onormalt vis.

    Inte konstigt, alltså, att såväl jultomtar som clowner oftast uppfattas som obehagliga och skrämmande ”varelser”. De liknar helt klart människor, men samtidigt ändå inte.

    Även som vuxna kan vi människor från och till känna något liknande som barnen gör. Men som regel har vi när vi blivit vuxna lärt oss att inte alltid ta den så ”lättskrämda” amygdalakärnan i vår hjärna på fullt allvar, enär den har för ovana att ropa ”Vargen kommer!” lite väl ofta.

    • Hej bbnews!
      Mycket intressant och jag tror det ligger mycket i det. Clowner är en märklig paradox av mänskligt och omänskligt. Inte undra på att hjärnan reagerar! 😮

  41. Det finns inga bevis på att det där har hänt( det krävs mer för att skrämma mig) och clowner är inte läskiga, de ska bara underhålla människor. Fast det kan hända att en eller två blir onda precis som människor. Clowner är inte farliga egentligen!

  42. Inatt kom min lillebror in i mitt rum och frågade om han fick sova hos mig för att han var rädd att ett monster låg under hans säng. Jag försökte förklara att det inte finns monster men han var jätterädd och grät så jag sa att han fick sova i min säng. Jag drömde att jag var i en park och så kom det några tjejer i 20-årsåldern som var utklädda till clowner och kidnappade mig och försökte få nåt ur mig, jag minns inte vad det var men jag vägrade berätta och då fick jag en massa örfilar på kinden och när jag vaknade så såg jag att lillebror sparkade mig på kinden! Konstigt!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: