Den magiska kraften i te.

I dagens inlägg är det dags för en kopp te. Vi ska titta närmare på teets historia, magisk tro kring te och även lära oss mer om den japanska teceremonin.

Så häng med! Its teatime!!! 😀

Te sågs ursprungligen som en medicin och började användas som läkemedel i Kina på slutet av 300-talet.
Te var inte bara helande för kroppen (tog bort trötthet, reumatism och förstärkte ögonen) utan var även bra för psyket (gladde själen och förstärkte viljan). Buddhistprästerna drack te innan sina långa meditationer och de mystiska Taoisterna gick till och med så långt som att påstå att te var en del av det mytomspunna livselixiret (Wow!).

Men om vi idag reste tillbaka i tiden till tredje eller fjärde århundradet skulle vi inte alls känna igen teet de drack. Vid denna tid kokades nämligen te tillsammans med apelsinskal, ris, ingefära och ibland även med lök. (Låter det mumsigt tycker ni?). Vi tedrickare idag står i stor skuld till en man som levde under sjunde århundradet vid namn Luwuh. Han förbättrade tedrycken och räknas som den förste temästaren (Ingen dålig titel!). Han har skrivit verket Chaking (Teets heliga skrift) där han berättar om teplantans natur, viktiga regler vid tedrickandet, vilket vatten man bör använda och hur man kokar det i väldigt poetiska ordalag.

En mycket enkel japansk tecermoni ovan.

Man tror att teet kom till Japan år 805 av buddhistiska helgonet Dengyo Daishi. Te var då starkt förknippat med buddhismen och den såkallad Zensekten utvecklade särskilda religiösa riter i samband med tedrickandet. I dessa riter kan man se teceremonins ursprung.
På 1500-talet förfinades tecermonin till perfektion av den buddistihiske mästaren Senno Rikyu. I och med ceremonins utveckling skapades snart speciella tehus som ceremonin skulle utföras i. Dessa tehus kallades för Chashistu.

Den starka religiösa synen på teceremonin har genom tiderna lättats upp men i grund och botten har den fortfarande andliga syften.
Man kan tolka ceremonin mycket symboliskt och se vägen mot terummet som de första stegen i en andlig resa. I många klassiska terum gick man in genom en låg dörr vilket ledde till ett ödmjukt böjande av huvudet. Själva testunden handlar om att komma i en fridfull och meditativ stämning.

Teceremonin ses som en konstform och studeras än idag.
Det finns mängder av olika sorters teceremonier och olika regler och upplägg.

Ovan kan ni se en kvinna i kimono vid en japansk teceremoni. Kimono bärs vid teceremonier av både kvinnor och män och vissa rörelser under ceremonin är särskilt uttänkta med kimonon i åtanke så att man ska få möjlighet att lägga undan de långa ärmarna.

Te sägs även ha förmågan att hålla onda andar borta. Detta ansåg i alla fall den buddhistiska prästen Eisai som tros ha infört grönt te till japan på sent 1100-tal.
Detta borde kanske göra te till den perfekta Halloween drycken? ^^

Bland moderna häxor är det väldigt populärt att hålla på med örter och göra eget örtte för olika magiska ändamål. Både te som man sedan dricker men det går också att använda te till andra saker. Till exempel sägs det vara bra att använda te när man tvättar sina magiska verktyg. Om man tvättar sin kristallkula i kallt te av gråbo höjs spåkraften i den.

En annan populär användning för te inom magin är att spå i tesump vilket ni kan läsa mer om HÄR.

En av litteraturens mest klassiska tebjudningar ovan.

När jag var 5 år hittade jag på en av mina första magiska formler. Om man behöver styrka och kraft ska man badda lite te på pannan. 🙂 Detta funkar faktiskt!

Vad gillar ni för tesorter?

Dricker ni te med eller utan socker och mjölk?

Är ni te- eller kaffemänniskor?

P.S Någon gång under nästa vecka kommer det dyka upp ett litet personligt bonusinlägg om min Bostonresa och lite kul och magiska saker jag såg där. 🙂 Håll utkik! D.S

28 svar

  1. Det här var teinformation som jag i många stycken inte hade en aning om. Jag har liksom aldrig sett på te som en helig dryck. Fast det japanska teceremonielet har jag dock hört talas om.

    Men finns det verkligen inga hemskheter förknippade med tedrickning? Typ att om man dricker te ur en kopp med vänsterhandens tumme och pekfinger runt koppens öra så får man skåda Djävulen. Eller om du dricker te direkt innan du lägger dig, får du möta Satan i nattens drömmar.

    Själv dricker jag bara undantagsvis te. Eller kaffe. Har inte förstått tjusningen med dessa båda drycker. Så på mig har inga te- eller kaffeproducenter blivit rika.

    En sak jag inbillar mig när det gäller tedrickning är att det är betydligt fler tjejer än killar som dricker te. Så jag tänkte höra med dig, MMG, om du håller med mig därvidlag. Eller är det månne bara jag som är fördomsfull.

    Förresten: Vet du något om varför man ska låta lillfingret stå rakt ut när man dricker en kopp te? Finns det någon magisk förklaring till den sedvänjan, tror du?

    • Hej bbnews!
      Ja, jag tycker alltid det är kul att skriva om magiska kopplingar till vardagliga ting som folk inte förväntar sig att det ska vara något magiskt med.
      Det för ju in magin i vardagen på ett lite oväntat sätt. 🙂
      Tyvärr så har jag faktiskt inte kunnat hitta några läskigheter kring te. Detta kanske är bra dock eftersom jag själv är en tedrickare.
      Älskar faktiskt både te och kaffe. Har varit kaffeberoende i vissa perioder men nu kommit ur det och kör bara koffeinfritt.
      Te blir jag som tur är inte pigg av. Vet inte om det stämmer att tjejer dricker mer te än killar. Min bästa killkompis dricker mycket te så det stämmer inte in på honom.
      Men om andra sidan kanske det ligger något i det på ett mer allmänt plan….

      Jag vet faktiskt varför man sticker ut lillfingret men förklaringen är tyvärr mycket tråkig och inte ett dugg magisk eller mystisk.
      Det beror helt enkelt på att när överklassen i england började dricka te fanns det inget öra på tekoppen. För att inte bränna sig höll man pekfingret på kanten och tummen under koppen vilket gjorde att lillfingret stack ut
      av balansskäl. Pågrund av att folk avbildades hållande koppen på detta sätt trodde folk senare även när öron hade tillkommit på koppen att man var extra fin om man stack ut lillfingret när man drack te. 🙂

  2. Detta var intressant!
    Själv är jag te-drickare (vilket kanske många inte tycker är så vuxet, folk verkar bli ”besvikna” på en när man säger att man inte dricker kaffe. Varför är kaffe ”så vuxet?”)
    och köper mycket olika teer. Häromveckan var jag förkyld och läste på nätet om ett sorts te som var bra för det ena och det andra vad gällde förkylning.

    Fick låna en bok av min mor som heter nåt i stil med ”Örternas hemliga värld”, där man kan läsa lite om olika örter och vad man kan ha dom till. Så jag gjorde te med ingefära, citron, rosmarin, och möjligen en och annan ingrediens till som jag inte kommer på i skrivandets stund. Det var faktiskt mycket gott (och lite roligt att göra eget te!), dagen efter var halsontet som bortblåst!

    Dricker gärna te med socker, men ibland också honung.
    Gillar chai-te och te med lite citrus / lime-smaker.

    • Hej Boris!
      He, he ingen aning varför kaffe fått det ryktet. Kanske för att det är en smak man måste vänja sig vid
      så därför gillar de flesta kaffe först när de blir äldre… Jag har dock älskat kaffe enda sen jag var liten. ^^
      Men jag är definitivt en temänniskan också. Tycker att te är så mysigt.
      “Örternas hemliga värld” låter som en härlig bok. Ska ta och kolla upp den. 🙂 Blev inspirerad att göra som du nu.

  3. Jag dricker te två gånger om dagen,typ.

    Jag gillar tecermonin, men hinner inte teet kallna?

    Hihi, teets heliga skrift. Det låter kul!

    Ha det bäst!

    • Hej AnFallenAngel!
      Jo, tecermonierna kan ju var ganska långa så det är absolut en motiverad fråga.
      Men de kanske börjar med riktigt kokhett te? ^^;
      Jag ska se om jag kan hitta den gamla skriften så ska jag länka till den. Har läst lite utdrag ur den och den är mycket vackert skriven.
      Ha det bäst du med!

  4. Jag ÄLSKAR te! Jag är dock både kaffe & te-människa. Kaffe på morgonen/dagen. Te på kvällen – mängder. Jag dricker inte svart te, bara rött/grönt/ört osv. Inget skit ska det vara i heller, haha. Förutom när jag har väldigt ont i halsen, då spice:ar jag till det med honung, men bara om teet inte är hett, för då försvinner det nyttiga i det & blir bara socker istället!

    • Hej Unicorn girl!
      Jag med! 😀 Älskar både te och kaffe. Jag tycks ofta vara en både och -person.
      Är både te och kaffe människa och både hund och katt människa… ^^
      Mmm te med honung är toppen när man är förkyld. Tyvärr känns det som att jag förätit mig lite på honung och behöver en paus nu…

  5. Jag skulle säga jag är ett te människa, eftersom jag dricker iste. Men inte varmt te konstigt nog… Min favorit smak är citrun!
    Gillar hur man använde te som bottningsmedel mot trötthett i 300-talets Kina. Idag i sverige används det nästan på likadan sätt (dock så används kaffe kanske lite mer för att ”bota” trötthet). Där ser man att några enkla kneppt för bättre känsla kan funka genom tiderna!
    Teceremonierna ser intressanta ut. Youtube videon var väldigt bra, gav ett bra bild av vad det innebär.
    Gillade ”Alice i Underlandet” bilden och texten ner: ”It’s the stupidest teaparty I’ve ever been to in my life!”. Haha! Alice min är bara klokren.

    • Hej Maaretta!
      Ja, iste är gott! Så du är inget för varmt te alltså? Synd. (Du kommer förstå varför nästa gång vi ses….. 😉 )
      Det är verkligen intressant hur konceptet att te är bra mot trötthet hängt med. Själv blir jag dock inte pigg av te. Kaffe har jag börjat ta koffeninfritt eftersom jag blir för pigg.
      Men te kan jag dricka på kvällen.
      Ja, älskar Alice bilden! 🙂 Jag la själv dit citatet. Tyckte det passade så bra i inlägget. 🙂

  6. Hej älskar din blogg eller vad det är? 😛 Men nu undrar jag, vad tror du om Astrologi?:) Vad är ditt stärntecken? Själv är skorpion:D Svar uppskattas gärna;)

  7. Okej… Hmm… Te… Jag gillar inte te men jag antar att jag får vänja mig vid det när jag tågluffar i indien (Jag tänker besöka buddistiska munkar!)
    Och på tal om vätskor som man kan dricka som innehåller örter. Vet du något om några dödliga örter? Såna man gör gift av… Giftet är inte till för någon annan än mig själv! (Inte i självmordsförsök! Om ni undrar…)

    • Hej Henry The Demon!
      Hmm, din kommentar väcker många frågor…. MÅNGA frågor minsann.

      Magics frågor:
      1. Hur uppstod ditt intresse för buddistiska munkar?
      2. Varför vill du lära dig om dödliga örter?
      3. Hur använder man giftiga örter på sig själv utan att det är farligt?
      4. Varför heter sko just sko? (Det har egentligen inte med kommentaren att göra jag har bara alltid undrat….)

      😛

      • Okej, nu ska man tydligen svara på frågor… ehm… Då sätter vi igång!

        Fråga 1: Jag gillar munkar, dom är coola och fridfulla och just därför vill jag besöka dom!

        Fråga 2: Alltid bra att veta utifall man behöver ett gift! 🙂

        Fråga 3: Jag råkade skriva lite fel i min första kommentar… Det jag menade var att giftet var i självmordsförsök! (Notera inte deprimerade!!!) Fan! Nu är Gäst, Logga in och Logga in i vägen igen!
        Så nu ser jag nästa vad jag skriver! Nåja jag sa ju att jag skulle tågluffa i Indien, men utifall att nånting händer där nere som göra så att jag blir dödligt skada eller är nära att dö vill jag helst ha ett smärtstillande/dödande gift som kortar av lidandet. 🙂

        Fråga 4: …Alla vet ju varför sko heter sko! Sko heter sko för att en gång i Skoistan bodde det en sko som gjorde skor och han älste son som hette skoo hjälpte sin far med att göra skor och en dag dog skomakaren och han son tog över hans affär och fortsatte att göra skor tillsammans med sin son som hetter sko och han fru som hette skon. Och det är just därför sko heter sko och inte fotskydd!

      • Hej Henry The Demon!

        1. Ah, då förstår jag. Coolt!

        2 + 3. Nu klarnar det. Tyvärr måste jag göra dig besviken dock… har inga sånna kunskaper… ^_^;;;

        4. Tack så mycket! Äntligen vet jag! Tack! Du har nu gett mig svaret på denna stora fråga. Äntligen kan jag sova om nätterna och slipper ligga och grubbla! 😛

  8. hej! Jag älskar te, fast mest örtte. Jag brukar göra eget med kamomill och ljung. Jag tycker att svart te är för beskt :/ Fast kaffe är också gott om man har mjölk i! 🙂

  9. Ooh, väldigt intressant och fascinerande det här 😀
    Jag älskar grönt te, och örtte, men annars är jag inte mycket av en temänniska.. Dock är jag verkligen inte en kaffemänniska ^^;

    • Hej Tobias!
      Ja, det är verkligen spännande så mycket kraft som lagts in i te genom tiderna.
      Jag älskar både grönt te och örtte. Men om andra sidan gillar jag typ allt te. 🙂

  10. Dear Magic!
    Lika spännande som vanligt!:D

    Jag har en annan fråga, Vad skulle du vilja jobba med i framtiden?

    • Hej sibunaamanda!
      Tack så mycket!

      Mina framtidsdrömmar är att skriva böcker och forska och undervisa i religionshistoria, filosofi och etnologi. 🙂

  11. Heej! Det här gillade jag!
    Här ska vi läsa fler gånger, gillar din stil..
    Gillar så mycket att jag lånade en bild av dig och länkar tillbaka, hoppas det är okej.
    Här är inlägget,, http://julblogg.wordpress.com/2011/10/12/hur-kokar-man-te/

  12. Te med socker och sitron är vad jag föredrar. Spännande formel du hittade på, måste prova den nån gång…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: